Befriaren

Johan Norberg var med i Agenda då ett klipp från rapport 1979 visades. Johan Norberg var snabb med att komma med en väldigt viktig poäng. Nämligen att detta händer idag med. Bilföretagen ska ha statliga lån, i USA “räddar” man banker och bilindustrin. Johan Norberg sade sedan skämtsamt att detta borde bli obligatoriskt att se i dessa dagar, de flesta med sunt förnuft måste hålla med! Här ser man tydligt hur det är omöjligt att “stimulera” ekonomin, ekonomin stimulerar sig själv bäst, allt staten försöker göra kommer endast göra saker värre. Här är då klippet:

Lägg märke till ordet “utpressning” som används i klippet, och hur diskotekägaren beskriver “fråntagande av rättigheter”, ingen dum kille inte!

DN rapporterar att Mark Boyle, en brittisk “ekonom”, har bestämt sig för att “…leva utan pengar för att visa att det går att leva med värdighet utanför det kapitalistiska samhället.” Planen är att tillbringa ett år i en husvagn vars elförsörjning kommer från en solcell, samt enbart leva av egenproducerade grönsaker och matrester från restauranger och butiker. En cykel skall även användas för eventuella transporter under experimentet.

Anledningen till citationstecknen kring ordet “ekonom” beror på att det är högst tvivelaktigt att Boyle faktiskt är en riktig ekonom. För att kunna kalla sig detta måste man nämligen förstå sig på ekonomi, vilket Boyle inte gör. Hade han gjort det hade han nämligen insett att kapitalismen var det ekonomiska system som producerade hans husvagn med all invändig utrustning, solcellerna på taket, butikerna och restaurangerna som han skall få sin mat ifrån samt cykeln. Han tänker med andra ord snylta på kapitalismen i ett år samtidigt som han anser sig leva i en egen liten autonom ekonomi.

Detta är ungefär som när den sovjetiska staten kopierade priser på varor och tjänster från västvärlden och applicerade dessa på den egna sovjetiska ekonomin. Detta för att undvika totalt ekonomiskt kaos och möjliggöra de grundläggande ekonomiska beräkningar som alla icke-primitiva ekonomier är totalt beroende av. Med andra ord är det fusk (för att inte tala om bluff och båg).

Boyle kritiserar också konsumtion i allmänhet och menar att de flesta människor inte förstår hur pass mycket de konsumerar och hur detta påverkar samhället och naturen. Problemet här blir återigen att om en stor del av befolkningen anammade hans konsumtionskritik så skulle det inte längre produceras särskilt många husvagnar, solceller, cyklar eller välsorterade matbutiker och restauranger. Åtminstone skulle alla dessa saker bli väldigt dyra att använda och reduceras till en lyx som enbart ett fåtal människor skulle ha råd med, eftersom att det totala materiella välståndet och produktionen i samhället skulle vara betydligt lägre än idag.

Detta skulle i sin tur resultera i att husvagnen skulle få bytas ut mot väldigt enkla hus (typ hyddor), solcellerna skulle få bytas ut mot en öppen eld, och transporten skulle behöva ske till fots när väl alla befintliga cyklar antingen var upptagna eller trasiga.

Det går nämligen inte att utföra några större ekonomiska beräkningar utan ett prissystem. Att tex. tillverka ett nytt cykeldäck blir extremt svårt när det inte finns en gemensam enhet (priser) på alla de resurser som krävs för produktionen av däcket.

Faktum är att en primitiv icke-kapitalistisk ekonomi skulle vara enormt mycket mera slösaktig än vad en kapitalistisk ekonomi är, just pga. att resursallokeringen näst intill skulle omöjliggöras pga. det icke-existerande prissystemet. Är det effektivare att producera cykeldäck med hjälp av produktionssättet A eller produktionssättet B, när båda använder olika mycket resurser? Utan priser blir detta omöjligt att avgöra, eftersom att ekvationen X mycket gummi + X mycket olja + en däcktilverkningfabrik (+ alla de maskiner och komponenter som denna i sin tur består av) + transporten av däcken, oljan och gummit + arbetskraften som behöves för allt arbete blir omöjlig att sammanställa och räkna ut när inte samtliga delar av produktionsskedjan kan uttryckas i priser.

Ett kapitalistiskt samhälle löser detta problem enkelt genom att bytesvärdet, marginalnyttan samt utbudet och efterfrågan av samtliga resurser ligger till grund för priserna på desamma. Därefter sker byteshandel med dessa varor och tjänster för att allokera dem på bästa möjliga sätt utifrån de subjektiva behov som finns hos samtliga aktörer i ekonomin. Skulle en resurs börja ta slut så börjar marknaden arbeta febrilt med att uppfinna alternativa produktionssätt eller resurssnålare produkter, och “vice versa”, eftersom att priserna på den sinande resursen i fråga börjar stiga kraftigt.

Sedan skall det påpekas att det naturligtvis inte finns något självändamål med hög ekonomisk tillväxt eller stort materialistiskt välstånd, och de som prioriterar andra värden framför dessa skall naturligtvis vara fria att leva i stil med Mark Boyle. Dock är det förmodligen få som skulle vara beredda att exempelvis offra den sofistikerade sjukvården som existerar i västvärlden idag. Kapitalismen producerar ju nämligen inte bara husvagnar och restauranger, utan även läkemedel, sjukhus och sjukvårdsutrustning.

Marknaden kommer ju också självmant att med hjälp av just prissystemet se till så att produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster minskar, ifall jordens alla resurser börjar tryta ordentligt. Detta såvida marknaden faktiskt tillåts verka på egen hand utan statlig inblandning.

Avslutningsvis skall det bli spännande att se hur lång tid det tar innan Boyle inser vilken hycklare han är, för att inte tala om hur länge han faktiskt håller ut med att leva såhär. Hans tidigare projekt som gick ut på att ta sig från Storbritannien till Indien utan att använda några pengar slutade redan i Frankrike pga. “kommunikationsproblem” med fransmännen…

Volvo är till salu, och det är inte säkert att någon vill köpa det. Det här fått socialdemokraterna att propagera för att staten ska gå in och nationalisera företaget. Viljan att rädda volvo härstammar dock från nostalgi, nationalism och socialism. Nostalgi, därför att folk har trevliga minnen associerade till sina egna och andras volvobilar. Bilresor med familjen, barndomsbilen, eller den nuvarande bilen som varit trogen trotjänare i många år. Nationalism, därför att Volvo är ett Svenskt företag, och av nationalistiska skäl tycker folk att det på något sätt är viktigt att det finns bilföretag inom det egna landet, vilket det inte är egentligen. Och slutligen socialism, eftersom det är just vad det är när staten äger produktionsmedel.

Morgan Johansson från Socialdemokraterna säger om Maud Oloffson, som är kritisk till idén att nationalisera Volvo, att “Maud Oloffson kan bli den näringsminister som begraver Volvo”, vilket är fullständigt absurt. Det är inte Maud Oloffson, utan kunderna på den fria marknaden, som begräver Volvo. Kunderna vill inte köpa Volvo’s bilar, och därför går det dåligt för företaget. Att Maud Oloffson, genom att låta bli att nationalisera och gå in med skattebetalarnas pengar, “begraver” företaget är socialism in absurdum. Ska man resonera att det är näringsministerns fel varje gång det går dåligt för ett företag?

I praktiken finns inget skäl att rädda Volvo. Det är en hälsosam och självklar den av marknadsekonomi att företag går under. Det är inget självändamål att företag ska klara sig under lång tid. Kortsiktigt så kommer de anställda vara arbetslösa, men på sikt kommer de få nya jobb. Folk kommer kunna köpa bilar från andra märken. Låt Volvo gå under, det finns inget skäl att rädda dem.

Indianstammen Lakota, som utropade självständighet över det semi-autonoma område som de ansvarar för för cirka ett år sedan, har nu öppnat en silverbackad-bank vid namnet Free Lakota Bank. Den som öppnar ett konto behöver inte ange sin identitet för banken, och konto ägs anonymt.

“When you open an account at the Free Lakota Bank, there are 2 specific things we do not want: your name and your social security number. It is not our job to track the movement of our clients’ money; we do not want to know who is depositing, where it comes from, or at what rate it enters or leaves our bank. We believe money is anonymous and not subject to tracking.”

För att sätta in pengar på sitt konto köper man fysiska silvermynt som sedan sätts in i ens fysiska konto. För att ta ut sitt guld och silver kan man antingen hämta ut mynt från banken eller begära att få mynten skickad till en med posten. Till skillnad från de flesta andra banker så opererar banken inte enligt fractional reserve systemet - har man 50 gram silver på sitt konto så finns de 50 grammen på riktigt och kan hämtas ut när som helst.

Free Lakota Bank säljer även snygga silvermynt som ser ut som bilden nedan. För mer information, besök bankens hemsida.

Under finanskrisen har, iallafall jag fått höra att eftersom Bernanke är centralbankschef så måste han veta vad han håller på med. Annars skulle han inte ha posten. Någonting vi måste tänka på här är att ingen person som är emot centralbank skulle bli centralbankschef. Att argumentet är ogiltigt borde nog de flesta se, men en fråga som vi glömmer att besvara då vi avfärdar “argumentet” som ett logiskt felslut är hur en centralbankschef får sitt jobb.

Som de flesta vet så agerar människor (mot personliga mål), det är någonting som inte går att motbevisa då att motbevisa någonting är att agera. Då vi har detta hörnet i pusslet så kan vi sedan få fram att en central planering av valutan är omöjlig. Vi kan aldrig hålla koll på hur mycket pengar som ska tryckas då tillgång och efterfrågan slutar att existera där ett valutamonopol börjar. För den som vill kolla upp detta ytterligare så är rekomenderad läsning Ludwig von Mises.

Logik är inte lätt om man utsätts för “politiskt korrekt” retorik dag in och dag ut.
Hur man löser finanskrisen föreslås av svenska ekonomer (givetvis inte Stefan Karlsson) är att flytta om resurser (genom att trycka pengar eller beskatta) till stora företag för att “stimulera ekonomin”.
Hur sådan magi skulle lösa problem istället för att skapa nya problem och skjuta upp redan existerande problem förklaras inte, och logiken i hur finanskrisen framställs för tankarna till Monty Python’s “Holy Grail”.

Kortfattat om hur dagens ekonomer verkar tänka:
Centralbanken trycker pengar, utan pengar fungerar inte samhället, det betyder att pengar är viktigt. Därför är centralbanken viktig, och utan den skulle inte samhället fungera. Därför är centralbankschefen viktig och det han säger måste stämma, annars skulle han inte vara centralbankschef. Om centralbankschefen har rätt så har jag rätt, eftersom att han tycker som mig. Det betyder att jag har rätt, jag vinner 1000 internet.

Staten har bestämt sig för att dra in Carnegies tillstånd att driva bankverksamhet.  Anledningen är att staten anser att Carnegie tagit “exceptionella risker”. Att ta exceptionella risker är dock bara någonting dåligt eftersom det är statens valuta som Carnegie lånat ut. Om kunder tar stora lån från en bank och sedan inte kan betala tillbaka, så drabbar det hela ekonomin. Om det hade varit Carnegies egna pengar så hade exceptionellt risktagande dock inte nödvändigtvis varit någonting dåligt. Om banker tryckt egna valutor, backade av till exempel guld och silver, då hade det varit bankens egen privatägda egendom som den lånade ut. Om kunder lånade pengar och inte betalade tillbaka så hade banken ifråga möjligtvis kunnat gå i konkurs. Men bankers riskfyllda lånande hade inte drabbat hela ekonomin på det sättet det gör idag.

Med systemet vi har idag där alla “delar” på statens valuta, och banker tillåts låna ut statens valuta till människor, så skapas en situation där till exempel finanskriser blir oundvikliga. Att banker tar risker är enbart ett problem eftersom det är “någon annans” pengar som lånas ut. Staten bör därför låta bli att ha en valuta och låta privata företag stå för verksamheten. Låt privata företag trycka mynt och sedlar och avskaffa statens kontroll över valutan och ekonomin.

Nu verkar det som om den svenska bostadsbubblan spruckit. Det handlar förstås om att ekonomin återhämtar sig från den socialistiska bostadsillusionen som skapas när riksbanken (och andra centralbanker) leker gud med räntorna.

Det är helt enkelt marknadens allergireaktion mot socialism. Den där chokladasken var säkert god för stunden, men då allergikern upptäckte att det var nötter i större delen av alla chokladbitar han ätit så var det inte lika kul längre, och han gjorde det smarta valet; att kräkas upp chokladen och vara försiktigare med chokladen till nästa gång.

Att leka med efterfrågan är dumt då det sannolikt resulterar i en ökad tillgång som egentligen inte är efterfrågad, och när det slår tillbaka så resulterar det i sämre likviditet för de som investerat i produkten efterfrågan har fipplats med. Att bostadspriserna nu sjunker och att folk förlorar pengar är mycket bättre än alternativet, det betyder att folk börjar allokera sina tillgångar på ett riktigt och framtidssäkert sätt, genom att t.ex. spara pengar.
Att vi lurats till att leva för mer än vad vi producerar är hemskt, och ett sådant alternativ har ingen plats i ett fritt samhälle utan centralbank.

Lösningen är guldstandard, ett välbevisat system som är baserat på riktig tillgång och efterfrågan. Givetvis så borde man själv få välja vilken valuta man vill handla med, guld verkar dock vara det naturliga valet.

I DN får vi veta att amerikanska senaten röstat ja till att hjälpa den krisdrabbade finansmarknaden genom att köpa värdepapper och tillgångar för 700 miljarder dollar. Att företag skall få stå för sina egna förluster är inget som de amerikanska senatorerna håller varmt om hjärtat. Befriarna frågar sig hur det kommer bli i framtiden, när bankerna vet att staten kommer hålla dem om ryggen.  De lär knappast agera mer ansvarsfullt. Nu återstår det att se hur representanthuset röstar.

SVT råkade exponera Britt Eklands tröja lite för länge i bild i ett av sina TV-program. Länsrätten i Stockholm och granskningsnämnden för radio och tv har beslutat att SVT ska få betala 50 000 kronor för “otillbörligt kommersiellt gynnande”. Detta är ett typexempel på hur pengar äter upp sig själva när staten kräver in dem som skatt. Nu är TV-lincensen förvisso ingen skatt, men den är obligatorisk för alla med TV, oavsett om man tittar på SVT eller inte.

SVT får pengar från folk som inte vill betala (och några som vill betala). De visar fel tröja i bild i tre minuter. Granskningsnämnden tillsätter en utredning huruvida det var fel. Stockholms länsrätt likaså. SVT besvarar med ett utlåtande från sina jurister, men fälls tillslut och tvingas böta 50 000 kronor. Dessa 50 000 kronor går till granskningsnämndens tjänstemän och de som jobbar på Stockholms länsrätt. Skattebetalare och TV-licensbetalare får betala hela notan – dubbelt upp till och med. Dessutom får de sämre TV från SVT på grund av att de måste minska sina utgifter för att kunna betala för sina omkostnader.

Kongressen i USA har förvånansvärt nog röstat nej till förslaget att skjuta till 700 md dollar för att rädda banker som tydligen inte ska få ta hand om sina egna förluster(vilket borde vara självklart i på en (relativt) fri marknad). Att privatisera vinster och socialisera förluster är verkligen inte medicinen som hjälper mot den nuvarande finanskrisen eftersom bankerna då lär sig att de kan agera utan risktänkande.

Detta handlar förstås inte om något “nyliberalt misslyckande” utan statliga regleringar som går fel. Ron Paul förklarar som vanligt mycket bra hela problematiken.

Mises Institute reder ut vad räddningspaketet skulle ha inneburit.

I USA håller en finanskris på att äga rum. Krisen ska visst ha orsakats av att banker och låneinstitut lånat ut stora pengarbelopp till fattiga som sedan inte kunnat betala tillbaka sina lån. När de här företagen senare hamnat i ekonomisk kris och varit nära att gå i konkurs, så har USA:s stat gått in och antingen gett företagen massa pengar, alternativt förstatligat dem. Detta har skapat en ond cirkel. Eftersom låneinstituten vet om att staten kommer rädda dem om det går dåligt, så fortsätter låneinstituten låna ut pengar till vem som helst.

Men de svenska politikerna har tydligen inte lärt sig någonting av USA:s misstag. Nu startar en statlig utredning för att det ska bli lättare att få skuldsanering. Detta är verkligen ingen bra idé. Att göra det lättare att få skuldsansering minskar incitamentet att inte bli skuldsatt. Skulle det gå riktigt illa skulle det kunna sluta i en finanskris liknande den som sker i USA just nu.

Först och främst krävs ett konstaterande om att regeringen Reinfeldt är minst lika inkompetent som föregående regering, och att den på långa vägar inte är liberal nog.

Trots det är det befogat att ifrågasätta hur DN väljer att vinkla sin artikel angående budgetpropositionen. Artikeln har rubriken “Vinnare och förlorare i budgeten”. I själva artikeln framgår det att man tycker att det är arbetslösa, sjuka, pensionärer och studenter som förlorar på budgeten. Här har man medvetet gjort ett negativt ordval för att bilda opinion kring propositionen. Arbetslösa, sjuka, pensionärer och studenter kommer måhända inte att spara speciellt mycket på den nya budgeten, men de kommer definitivt inte att bli av med några pengar. Det hela handlar alltså om att få det att framstå som att regeringen “satsar” på “redan rika”.

Men vad är det budgeten går ut på egentligen? Jo, att man ska kräva arbetande människor på mindre pengar, samt att arbetslösa, sjuka, pensionärer och studenter inte kommer att få mer pengar utan motprestation. Det hela hänger ihop ganska bra – staten tar mindre pengar från de som arbetar, minskar sina totala utgifter, och delar ut i stort sett samma summa som innan till den del av folket som inte arbetar. Det är ingen som vinner på det. Vissa kommer att förlora mindre, helt enkelt.

Se även SvD:s inte lika vinklade artikel i ämnet.

Enligt SvD kommer Sveriges EU-parlamentariker att få en löneförhöjning på c:a 17 000 kronor i månaden. Det ger dem en total månadslön på 70 000 kronor. Det är en konsekvens av att politikerna får bestämma sin egen lön. De verkar ju helt klart tycka att de är förtjänar mer än vad de är värda. Nej, rimligast vore väl om folket (de som betalar politikernas lön och har anställt dem) genom folkomröstning fick bestämma deras lön.

Konsekvensen av att poltikerna får så höga löner är att de blir politiker av fel anledning. 70 000 är en rejält fet lönecheck och de som blir politiker har nog ofta lönen som största motivation. Detta innebär att ansvaret att representera det folk de har utsetts att representera minskar.

Bortsett från alternativa system skulle det skulle fungera mycket bättre om de folkvalda politikerna endast fick en väldigt låg ersättning, motsvarande resekostnader, inkomstbortfall och dylikt. En uppskattning är att ledamöterna skulle kunna klara sig på ungefär 10 000 kronor i månaden för sitt jobb som folkvald. Den lönen innebär att man inte kan satsa på att bli endast politiker, utan att man även måste ha ett annat jobb så att man kan leva. Då blir politikerna mer folkliga, mindre karriärsinriktade och mer benägna att rösta så som de själva tycker istället för som partiet har bestämt. Systemet blir ärligare och enklare helt enkelt.

Skattebetalarna har lanserat en kampanjhemsida där man kan räkna ut hur många procent skatt man betalar. De flesta torde hamna någonstans mellan 55 och 70 procent. Skattebarometern är en rolig idé, men resultatet man får efter att ha genomfört testet är skrämmande. Det värsta är att folk accepterar att bli bestulna på majoriteten av sin inkomst.

Den amerikanska börsen har rasat enormt mycket. Inte speciellt oväntat kanske. Nu väntar upp- och nedgångar i något år, och sedan kommer det en enorm uppgång på börsen, tätt följd av en internationell börskrasch.

Nu vill Miljöpartiet och Vänsterpartiet införa köttskatt. Jag fick känslan av att IPCC:s uttalande skulle orsaka detta redan den 8 September, och nu fick jag mina farhågor bekräftade.

Nu är det inte bara köttskatt det handlar om, det kan också handla om att strypa frihandeln, speciellt för producenter i Brasilien. Det är lätt att att kritisera vår livsstil och försöka lagstifta om hur man ska leva, men man bör ha i tanke att det man gör är att man totalt sabbar för fattigare länder, som lever på sin export av billiga varor.

Det är helt vidrigt hur miljöargumentet används för att styra folks liv, för miljön äger ju människan, och vi har ju ett ansvar att ta vara på miljön för kommande generationer? Tro vad ni vill, men tvinga inte på dina grannar din livssyn eller livsstil så att du med dina oinformerade åsikter kan känna dig bättre än alla andra för att du räddar världen.

Den Amerikanska staten har bestämt sig för att nationalisera landets två största bolåneinstitut, Freddie Mac och Fannie Mae. Att händelsen visar vilken kris den Amerikanska ekonomin befinner sig i är närmast självklart, det som däremot är mindre självklart för de flesta är var den här krisen kommer ifrån och vad lösningen är. Det är statlig inblanding i ekonomin som orsakat krisen, och ännu mer statlig inblandning kommer inte lösa problemet.

USA lånar pengar, bland annat från Kina, för att finansiera bland annat sin militära närvaro i nästan 100 länder, inte minst den i mellanöstern. Staten fortsätter att öka sina utgifter trots att den har ett underskott. Det är ganska självklart att staten behöver minska sina utgifter, och för att göra detta måste man minska myndigheters budgetar och/eller stänga ner myndigheter helt och hållet.

Det är också mycket viktigt att påpeka problemet med fiatvaluta. Fiatvaluta innebär att en valuta inte backas upp av några reella tillgångar, som till exempel guld eller silver. I amerikanska konstitutionen slås det fast att den enda tillåtna statliga valutan är valuta uppbackat av guld och silver. Detta har den amerikanska staten kommit runt genom att ge den privatägda banken Federal Reserve monopol på att trycka pengar. Konstitutionen säger ju bara att statens valuta måste backas upp av guld och silver, och Federal Reserve är ju en privat valuta, någonting de flesta inte vet. Med andra ord är hela den Amerikanska ekonomin uppbyggd på ett kryphål.

I DN försöka man ge sken av att den ekonomiska krisen är ett marknadsmisslyckande.

[Nationaliseringen] går emot mycket av vad Bushadministrationen står för, när det gäller tilltro till marknadskrafterna, säger Johan Schüc från DN.

Men den här krisen har ingenting med den fria marknaden att göra. Jag vet inte om det är Bush, Johan Schüc eller båda två som missuppfattat detta. Att låta privatägda bolag låna ut fiatvaluta tryckta av det privatägda penningmonopolet är inte “marknad”. En fri marknad vore att tillåta privata företag konkurrera med olika valutor, till exempel genom att låta företag trycka sina egna guld och silver-mynt och sedlar uppbackade av guld och silver-reserver. Och detta är den Amerikanska staten tydligen inte intresserad av, vilket de bevisade när de skickade in federala agenter in i företaget Liberty Dollars lokaler, ett företag som trycker just guld och silvermynt, och beslagtog all guld och silver. Även PayPal, grundat av en libertarian, var från början tänkt som en utmanare till statens valutamonopol, men tvingades ge upp den planen efter påtryckningar från staten (grundaren sålde PayPal och övergav verksamheten när staten började sina påtryckningar).

SvD skriver idag om hur orkanen Ike under det närmaste dygnet riskerar att orsaka total förödelse på Kuba. Om vi lägger klimathysterin åt sidan för en liten stund, så kan vi analysera hur det politiska läget på Kuba påverkar beredskapen inför den situation som kan tänkas uppstå efter orkanen har blåst förbi.

SvD: Över 900 000 personer har redan evakuerats och köerna i landets mataffärer var under dagen långa när alla ville bunkra konserver. Kuba har historiskt sett varit bra på att evakuera sina medborgare och därmed hålla ner dödssiffrorna.

Att köerna till mataffärerna var långa är föga oväntat. Det torde inte vara någon avsevärd skillnad gentemot innan. Bortsett från att Kubanerna förmodligen inte använder ShopExpress (och om de gör det så har de antagligen ingen självutcheckning) så beror de långa köerna på att marknaden är kontrollerad av staten. Det finns till exempel ransoner på hur mycket ris man får köpa, men ransonerna är förhållandevis små, så det är väldigt många familjer vill utnyttja hela sin ranson, och som använder olika smarta lösningar för att överskrida ransonen. Om för många utnyttjar sin ranson fullt ut tar riset slut, så den förnuftiga kubanen ser till köa i god tid om denne verkligen har bestämt sig för att ha Ris à la Malta på julbordet. När många resonerar på samma sätt (vilket normalt sett uppstår vid löneutbetalningar – och, i Kubas fall, vid utdelning av ransoneringskort –, inför veckoslut och under högtidsdagar), så uppstår köer.

Ponera nu att orkanen totalförstör hälften av alla risodlingar på Kuba. Ransonen måste då halveras, och den kuban som inte stod i kö för att köpa ris innan, kommer att göra det då.

Hur löser då en kapitalistisk ekonomi detta? Enkelt: priset på ris stiger så till den grad att efterfrågan på ris varken är mer eller mindre än så mycket ris som produceras. Därmed finns det ingen skillnad mellan hur mycket ris folk vill köpa och hur mycket ris som finns att köpa – alla får så mycket ris de är beredd att betala för. Den som inte tycker att ris är så jättegott köper då istället makaroner, potatis, quinoa eller nudlar; varor som kanske var dyrare än ris innan stormen, men som efter stormen var mer kostnadseffektivt.

Den ökade efterfrågan på övriga basvaror leder förstås till en prishöjning även på dem, men prishöjningen blir inte lika stor som för riset, eftersom det är fördelat över ett stort antal varor. Prishöjningen för makaronerna blir dock tillfällig, eftersom produktionen av makaroner kommer att ökas som följd av ökad efterfrågan. Ingen behöver egentligen få mindre mat på sin tallrik, med andra ord.

Förutom kubanerna då…

Den nya guden, klimatet, kräver nu en köttuppoffring (DN, SvD, Sydsvenskan). Som många säkert sett så används klimatet som ett allt större argument för självuppoffring. Detta är, i en sekulär värld, mycket upprörande.

Nu är kött en synd, och skall bekämpas. Det har förstås varit så länge i Indien, där troende hinduer lever som vegetarianer, på grund av deras tro. Detta är förstås inget problem då det inte skadar andra människor än de som är troende, problemet uppstår när den värderingen påtvingas genom höjda skatter på den varan eller “utsläppsrätter” på kött.

Detta kan tyckas vara svammel, och många påstår säkert att kött inte kommer skattas hårdare eller att det kommer krävas utsläppsrätter på kött, men det är inte det detta handlar om.

Det allvarliga ligger i att politikerna ges argument till när de kan behövas. Då någon politiker som inte förstår sig på ekonomi och/eller inte bryr sig om frihet kan han eller hon lätt använda klimatargumentet för att rättfärdiga, låt oss säga, en högre tull på brasilianskt kött för att “främja” närproducerade varor.

Själva grunden i miljöargumentet är vidrigt och utgår från att planeten äger oss och inte tvärtom, helt enkelt ett argument som bygger på vidrig människosyn.

…in the evenly rotating economy there is no choosing and the future is not uncertain as it does not differ from the present known state. Such a rigid system is not peopled with living men making choices and liable to error; it is a world of soulless unthinking automatons; it is not a human society, it is an ant hill.

- Ludwig von Mises (ur Human Action)

Det värsta med miljöargumentet är dock att se hur de missförstår hur ekonomi fungerar när de föreslår att vi skall krympa ekonomin för att rädda klimatet. Första frågan får ju då bli, hur ska ekonomin krympas? Det slutgiltiga svaret blir motvilligt regleringar och skatter, vilket är effektivt när man vill krympa ekonomin.
Det finns fler frågor man kan ställa där, men det viktigaste är att svara den delen av miljöargumentet.

En krympt ekonomi är bara ett annat ord för krympt levnadsstandard och krympt medellivslängd, hur detta gynnar någon är svårt att se. Samtidigt så får en krympt ekonomi det svårt att hitta lösningar på existerande problem då man blockar ut tillgång och efterfrågan, ett bra exempel kan vara energi, om det konsumeras mindre energi finns det mindre anledning att göra kostsamma satsningar inom branschen, eller finansiera forskning där, vilket resulterar i att mer resurser slösas bort i en krympt ekonomi.
http://bloggar.se/om/IPCC
http://bloggar.se/om/ekonomi
http://bloggar.se/om/klimat
http://intressant.se/intressant

Socialdemokraterna och Moderaterna i Stockholm bråkar med varandra om vilken modell den planekonomiska sjukvården ska ha. Att analysera de olika partiernas föreslagna modeller känns onödigt, eftersom min poäng med det här inlägget är att marknadsekonomi är det enda systemet som fungerar. Att, som riksdagspartierna gör, sitta och föreslå olika modeller är ungefär som när myndigheterna i gamla Sovjet satt och diskuterade vilken ekonomisk modell de statliga matbutikerna skulle ha. Skulle varje medborgare få en limpa bröd i veckan eller två? Ska man finansiera de statliga matbutikerna med 70% kommunalskatt och 30% statlig skatt, eller är 60/40 bättre?

Det är denna sortens justeringar i ett planekomiskt system som nu riksdagspartierna gör inom vården. De sitter och bråkar om hur den planekomiska sjukvården ska fungera, men precis som med matbutikerna i Sovjet så är den enda verkliga lösningen är att slopa planekomin och tillåta en helt fri marknad. Precis som med matbutikerna i Sovjet så kommer sjukvården per automatik att fungera dåligt så länge den är skattefinansierad. De olika “modellerna” som politikerna föreslår kan visserligen göra en viss skillnad; Vissa modeller fungerar mindre dåligt än andra, men det enda som fungerar bra på riktigt är oreglerad marknadsekonomi.