Befriaren

DN rapporterar att Mark Boyle, en brittisk “ekonom”, har bestämt sig för att “…leva utan pengar för att visa att det går att leva med värdighet utanför det kapitalistiska samhället.” Planen är att tillbringa ett år i en husvagn vars elförsörjning kommer från en solcell, samt enbart leva av egenproducerade grönsaker och matrester från restauranger och butiker. En cykel skall även användas för eventuella transporter under experimentet.

Anledningen till citationstecknen kring ordet “ekonom” beror på att det är högst tvivelaktigt att Boyle faktiskt är en riktig ekonom. För att kunna kalla sig detta måste man nämligen förstå sig på ekonomi, vilket Boyle inte gör. Hade han gjort det hade han nämligen insett att kapitalismen var det ekonomiska system som producerade hans husvagn med all invändig utrustning, solcellerna på taket, butikerna och restaurangerna som han skall få sin mat ifrån samt cykeln. Han tänker med andra ord snylta på kapitalismen i ett år samtidigt som han anser sig leva i en egen liten autonom ekonomi.

Detta är ungefär som när den sovjetiska staten kopierade priser på varor och tjänster från västvärlden och applicerade dessa på den egna sovjetiska ekonomin. Detta för att undvika totalt ekonomiskt kaos och möjliggöra de grundläggande ekonomiska beräkningar som alla icke-primitiva ekonomier är totalt beroende av. Med andra ord är det fusk (för att inte tala om bluff och båg).

Boyle kritiserar också konsumtion i allmänhet och menar att de flesta människor inte förstår hur pass mycket de konsumerar och hur detta påverkar samhället och naturen. Problemet här blir återigen att om en stor del av befolkningen anammade hans konsumtionskritik så skulle det inte längre produceras särskilt många husvagnar, solceller, cyklar eller välsorterade matbutiker och restauranger. Åtminstone skulle alla dessa saker bli väldigt dyra att använda och reduceras till en lyx som enbart ett fåtal människor skulle ha råd med, eftersom att det totala materiella välståndet och produktionen i samhället skulle vara betydligt lägre än idag.

Detta skulle i sin tur resultera i att husvagnen skulle få bytas ut mot väldigt enkla hus (typ hyddor), solcellerna skulle få bytas ut mot en öppen eld, och transporten skulle behöva ske till fots när väl alla befintliga cyklar antingen var upptagna eller trasiga.

Det går nämligen inte att utföra några större ekonomiska beräkningar utan ett prissystem. Att tex. tillverka ett nytt cykeldäck blir extremt svårt när det inte finns en gemensam enhet (priser) på alla de resurser som krävs för produktionen av däcket.

Faktum är att en primitiv icke-kapitalistisk ekonomi skulle vara enormt mycket mera slösaktig än vad en kapitalistisk ekonomi är, just pga. att resursallokeringen näst intill skulle omöjliggöras pga. det icke-existerande prissystemet. Är det effektivare att producera cykeldäck med hjälp av produktionssättet A eller produktionssättet B, när båda använder olika mycket resurser? Utan priser blir detta omöjligt att avgöra, eftersom att ekvationen X mycket gummi + X mycket olja + en däcktilverkningfabrik (+ alla de maskiner och komponenter som denna i sin tur består av) + transporten av däcken, oljan och gummit + arbetskraften som behöves för allt arbete blir omöjlig att sammanställa och räkna ut när inte samtliga delar av produktionsskedjan kan uttryckas i priser.

Ett kapitalistiskt samhälle löser detta problem enkelt genom att bytesvärdet, marginalnyttan samt utbudet och efterfrågan av samtliga resurser ligger till grund för priserna på desamma. Därefter sker byteshandel med dessa varor och tjänster för att allokera dem på bästa möjliga sätt utifrån de subjektiva behov som finns hos samtliga aktörer i ekonomin. Skulle en resurs börja ta slut så börjar marknaden arbeta febrilt med att uppfinna alternativa produktionssätt eller resurssnålare produkter, och “vice versa”, eftersom att priserna på den sinande resursen i fråga börjar stiga kraftigt.

Sedan skall det påpekas att det naturligtvis inte finns något självändamål med hög ekonomisk tillväxt eller stort materialistiskt välstånd, och de som prioriterar andra värden framför dessa skall naturligtvis vara fria att leva i stil med Mark Boyle. Dock är det förmodligen få som skulle vara beredda att exempelvis offra den sofistikerade sjukvården som existerar i västvärlden idag. Kapitalismen producerar ju nämligen inte bara husvagnar och restauranger, utan även läkemedel, sjukhus och sjukvårdsutrustning.

Marknaden kommer ju också självmant att med hjälp av just prissystemet se till så att produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster minskar, ifall jordens alla resurser börjar tryta ordentligt. Detta såvida marknaden faktiskt tillåts verka på egen hand utan statlig inblandning.

Avslutningsvis skall det bli spännande att se hur lång tid det tar innan Boyle inser vilken hycklare han är, för att inte tala om hur länge han faktiskt håller ut med att leva såhär. Hans tidigare projekt som gick ut på att ta sig från Storbritannien till Indien utan att använda några pengar slutade redan i Frankrike pga. “kommunikationsproblem” med fransmännen…

Under finanskrisen har, iallafall jag fått höra att eftersom Bernanke är centralbankschef så måste han veta vad han håller på med. Annars skulle han inte ha posten. Någonting vi måste tänka på här är att ingen person som är emot centralbank skulle bli centralbankschef. Att argumentet är ogiltigt borde nog de flesta se, men en fråga som vi glömmer att besvara då vi avfärdar “argumentet” som ett logiskt felslut är hur en centralbankschef får sitt jobb.

Som de flesta vet så agerar människor (mot personliga mål), det är någonting som inte går att motbevisa då att motbevisa någonting är att agera. Då vi har detta hörnet i pusslet så kan vi sedan få fram att en central planering av valutan är omöjlig. Vi kan aldrig hålla koll på hur mycket pengar som ska tryckas då tillgång och efterfrågan slutar att existera där ett valutamonopol börjar. För den som vill kolla upp detta ytterligare så är rekomenderad läsning Ludwig von Mises.

Logik är inte lätt om man utsätts för “politiskt korrekt” retorik dag in och dag ut.
Hur man löser finanskrisen föreslås av svenska ekonomer (givetvis inte Stefan Karlsson) är att flytta om resurser (genom att trycka pengar eller beskatta) till stora företag för att “stimulera ekonomin”.
Hur sådan magi skulle lösa problem istället för att skapa nya problem och skjuta upp redan existerande problem förklaras inte, och logiken i hur finanskrisen framställs för tankarna till Monty Python’s “Holy Grail”.

Kortfattat om hur dagens ekonomer verkar tänka:
Centralbanken trycker pengar, utan pengar fungerar inte samhället, det betyder att pengar är viktigt. Därför är centralbanken viktig, och utan den skulle inte samhället fungera. Därför är centralbankschefen viktig och det han säger måste stämma, annars skulle han inte vara centralbankschef. Om centralbankschefen har rätt så har jag rätt, eftersom att han tycker som mig. Det betyder att jag har rätt, jag vinner 1000 internet.

Aftonbladet skriver om hur olika kommuner börjat säga nej till etableringen av nya friskolor, med motiveringen att de är rädda för att fler friskolor skulle kunna leda till att kommunens egna skolor konkurrerades ut och behöva lägga ner. Om rädslan är befogad kan man endast spekulera kring, men frågan är varför det vore någonting dåligt om de kommunala skolorna lades ner. Om de kommunala skolorna konkurreras ut, så beror det på att eleverna föredrar friskolorna. Varför ska man förbjuda skolor som eleverna vill ha från att konkurrera ut skolor som eleverna inte vill ha? Ser politikerna verkligen till elevernas bästa när de förbjuder populära skolor från att etablera sig, med motiveringen att de skulle konkurrera ut de impopulära? Ser politikerna verkligen till elevernas bästa när de förbjuder skolor som eleverna vill ha, för att skolor som eleverna inte vill ha ska kunna finnas kvar?