Befriaren

DN rapporterar att Mark Boyle, en brittisk “ekonom”, har bestämt sig för att “…leva utan pengar för att visa att det går att leva med värdighet utanför det kapitalistiska samhället.” Planen är att tillbringa ett år i en husvagn vars elförsörjning kommer från en solcell, samt enbart leva av egenproducerade grönsaker och matrester från restauranger och butiker. En cykel skall även användas för eventuella transporter under experimentet.

Anledningen till citationstecknen kring ordet “ekonom” beror på att det är högst tvivelaktigt att Boyle faktiskt är en riktig ekonom. För att kunna kalla sig detta måste man nämligen förstå sig på ekonomi, vilket Boyle inte gör. Hade han gjort det hade han nämligen insett att kapitalismen var det ekonomiska system som producerade hans husvagn med all invändig utrustning, solcellerna på taket, butikerna och restaurangerna som han skall få sin mat ifrån samt cykeln. Han tänker med andra ord snylta på kapitalismen i ett år samtidigt som han anser sig leva i en egen liten autonom ekonomi.

Detta är ungefär som när den sovjetiska staten kopierade priser på varor och tjänster från västvärlden och applicerade dessa på den egna sovjetiska ekonomin. Detta för att undvika totalt ekonomiskt kaos och möjliggöra de grundläggande ekonomiska beräkningar som alla icke-primitiva ekonomier är totalt beroende av. Med andra ord är det fusk (för att inte tala om bluff och båg).

Boyle kritiserar också konsumtion i allmänhet och menar att de flesta människor inte förstår hur pass mycket de konsumerar och hur detta påverkar samhället och naturen. Problemet här blir återigen att om en stor del av befolkningen anammade hans konsumtionskritik så skulle det inte längre produceras särskilt många husvagnar, solceller, cyklar eller välsorterade matbutiker och restauranger. Åtminstone skulle alla dessa saker bli väldigt dyra att använda och reduceras till en lyx som enbart ett fåtal människor skulle ha råd med, eftersom att det totala materiella välståndet och produktionen i samhället skulle vara betydligt lägre än idag.

Detta skulle i sin tur resultera i att husvagnen skulle få bytas ut mot väldigt enkla hus (typ hyddor), solcellerna skulle få bytas ut mot en öppen eld, och transporten skulle behöva ske till fots när väl alla befintliga cyklar antingen var upptagna eller trasiga.

Det går nämligen inte att utföra några större ekonomiska beräkningar utan ett prissystem. Att tex. tillverka ett nytt cykeldäck blir extremt svårt när det inte finns en gemensam enhet (priser) på alla de resurser som krävs för produktionen av däcket.

Faktum är att en primitiv icke-kapitalistisk ekonomi skulle vara enormt mycket mera slösaktig än vad en kapitalistisk ekonomi är, just pga. att resursallokeringen näst intill skulle omöjliggöras pga. det icke-existerande prissystemet. Är det effektivare att producera cykeldäck med hjälp av produktionssättet A eller produktionssättet B, när båda använder olika mycket resurser? Utan priser blir detta omöjligt att avgöra, eftersom att ekvationen X mycket gummi + X mycket olja + en däcktilverkningfabrik (+ alla de maskiner och komponenter som denna i sin tur består av) + transporten av däcken, oljan och gummit + arbetskraften som behöves för allt arbete blir omöjlig att sammanställa och räkna ut när inte samtliga delar av produktionsskedjan kan uttryckas i priser.

Ett kapitalistiskt samhälle löser detta problem enkelt genom att bytesvärdet, marginalnyttan samt utbudet och efterfrågan av samtliga resurser ligger till grund för priserna på desamma. Därefter sker byteshandel med dessa varor och tjänster för att allokera dem på bästa möjliga sätt utifrån de subjektiva behov som finns hos samtliga aktörer i ekonomin. Skulle en resurs börja ta slut så börjar marknaden arbeta febrilt med att uppfinna alternativa produktionssätt eller resurssnålare produkter, och “vice versa”, eftersom att priserna på den sinande resursen i fråga börjar stiga kraftigt.

Sedan skall det påpekas att det naturligtvis inte finns något självändamål med hög ekonomisk tillväxt eller stort materialistiskt välstånd, och de som prioriterar andra värden framför dessa skall naturligtvis vara fria att leva i stil med Mark Boyle. Dock är det förmodligen få som skulle vara beredda att exempelvis offra den sofistikerade sjukvården som existerar i västvärlden idag. Kapitalismen producerar ju nämligen inte bara husvagnar och restauranger, utan även läkemedel, sjukhus och sjukvårdsutrustning.

Marknaden kommer ju också självmant att med hjälp av just prissystemet se till så att produktionen och konsumtionen av olika varor och tjänster minskar, ifall jordens alla resurser börjar tryta ordentligt. Detta såvida marknaden faktiskt tillåts verka på egen hand utan statlig inblandning.

Avslutningsvis skall det bli spännande att se hur lång tid det tar innan Boyle inser vilken hycklare han är, för att inte tala om hur länge han faktiskt håller ut med att leva såhär. Hans tidigare projekt som gick ut på att ta sig från Storbritannien till Indien utan att använda några pengar slutade redan i Frankrike pga. “kommunikationsproblem” med fransmännen…

Mina glas var i diskmaskinen så jag tog en vattenflaska och gjorde ett provisoriskt glas av den, min tanke gick direkt till återvinning och hur vi lyckas skapa nya saker av skräp. 5 minuter senare så råkar jag se igenom ett Bullshitavsnitt som handlar om just återvinning.

För att vara schysst så lämnar jag också en länk till kritik mot detta avsnittet.

Det viktiga här är nog mer att ställa sig frågan “Har vi blivit lurade?” vilket jag hoppas att vi inte har, men nog har återvinningshysterin gått lite för långt?